nu är jag här igen

har varit inlagd för psykisk vård ett tag.

nu är jag tillbaka med ny medicin o nya krafter

hugleikur e så bra

skuld o tvång

om en vecka ska jag tvingas umgås med den människan som får mig att må allra sämst i hela världen.
nej det är fan mindre än en vecka.

jag hatar att man måste göra sånt av skuld o tvång.
och man ska älska o och umgås med dem i sin närmaste familj av tvång.

om människan inte hade varit ett psykfall som anklagar mig för saker varje gång vi ses, så hade det varit trevligt.

det är jag övertygad om.

vad jag bryr mig om nu

man har trott i alla år att man ska må som man har gjort. men sedan jag har gått in i denna depression med härliga panikattacker allt som hör till så har jag fattat att depressionen alltid funnits där. kanske lite luddigare o i vågor, men alltid där.
kanske pga en kemisk obalans i hjärnan, men skiten som har hänt genom åren har inte hjälpt.


o nu har jag den där känslan igen som jag hatar. att jag vet att personen som jag tycker om (och fram tills nu har tyckt om mig), kommer att ge mig beskedet att jag inte är omtyckt på det sättet längre. innan nånting ens har börjat. man blir rädd för mig. jag är inte vad man vill ha.

G*L*Ö*M

HUR kan man vara upphängd på samma människa i
alla dessa jävla år?
det har ju aldrig varit något mellan oss.
o jag har ju nån bra på gång nu.
så kan jag bara glömma?

kooooom igen nu då. GLÖM.


nej det går inte.
jag måste arrangera ett möte så att
jag kan lära mig att människan
bara är en människa.



måste ta mig ut härifrån så jag inte blir galen.
men vart ska jag gå
när jag bara blir mer galen av allt annat?

grattis kvinnor

Depression - Wikipedia, den fria encyklopedin: "Depressioner räknas som en folksjukdom. 35% av befolkningen drabbas någon gång av depression. Detta är fördelat på cirka 50% av alla kvinnor och 25% av männen i Sverige."

besviken

jag är besviken på livet.
så är det bara.
men jag är inte besviken på alla andra.

jag är besviken på mig själv.
och på att jag inte tycker att livet är så
värt att leva som man borde.

jag kan inte uppskatta sånt som man borde: sommaren, familjemys, kroglivet, umgås med vänner.

det som får mig att orka är:
bubble shooter, spindelharpan och spela.ws

men jag har upptäckt markus krunegårds debutplatta "markusevangeliet" o den gör mig glad.
det bästa spåret är "jag är en vampyr".

klart bättre än laakso, o de är ju inte fy skam.