besviken

jag är besviken på livet.
så är det bara.
men jag är inte besviken på alla andra.

jag är besviken på mig själv.
och på att jag inte tycker att livet är så
värt att leva som man borde.

jag kan inte uppskatta sånt som man borde: sommaren, familjemys, kroglivet, umgås med vänner.

det som får mig att orka är:
bubble shooter, spindelharpan och spela.ws

men jag har upptäckt markus krunegårds debutplatta "markusevangeliet" o den gör mig glad.
det bästa spåret är "jag är en vampyr".

klart bättre än laakso, o de är ju inte fy skam.